Etikettarkiv: Veckans volt

Göteborgs filmfestival blir digital

Draken Biograf. Där filmfestivalen vanligtvis håller till. Foto: Therés Wadstedt

Den 29:e januari öppnas portarna för den årliga filmfestivalen i Göteborg. Men i år, för att minska smittspridningen, kommer festivalen inte hållas i biograferna. I stället får du se alla filmer hemma.

Med tanke på att Sverige befinner sig i en pandemi kommer Göteborgs filmfestival inte hållas fysiskt i biograferna. I stället har festivalen i år valt att släppa alla biofilmer på sin plattform Draken film under festivalen. Du som besökare behöver köpa ett festivalpass för 295 kronor så har du möjligheten att se alla filmer under 24 timmar efter att de har digital biopremiär. 

I filmfestivalens program finns det 70 utvalda filmer. Danmarks stora Oscarsbidrag En runda till är en av de 70 utvalda filmerna och kommer ha svensk premiär under festivalen. 

– Den har ju gjort sådan supersuccé överallt. Så det är rätt kul att kunna få hit den till Sverige. Den är fantastisk med Mads Mikkelsen, säger Jonas Holmberg,  konstnärlig ledare på Göteborg Film Festival.

Streamingsidor med liknande koncept

Disney plus släppte förra året filmer som Mulan och Själen på sin plattform. Filmer som annars enbart skulle visats i biografer till en början.
HBO Max kommer att släppa alla sina biofilmer på sin plattform, samtidigt som de kommer ha premiär på utvalda biografer under 2021.


Seminarium om stad och land hålls digitalt

I Ljungskile väntar man på en tid när man återigen kan ha seminarium på plats. Foto: Mattias Johansson

TEKNIK. På måndag startar Ljungskile folkhögskola sitt första webbseminarium för året. Att ha dessa seminarium digitalt är något nytt för folkhögskolan, och ersätter ett tidigare upplägg. Ämnet för seminariet är “Mediebilden av stad och land”, där de kommer diskutera hur den nya förståelsen för teknik kan påverka att fler personer bosätter sig på landsbygden.

Ljungskile folkhögskola har i många år haft en vecka under sommaren dedikerad till samtal om olika ämnen och social gemenskap. Det är något skolan har gjort i samarbete med bland annat Lunds universitet och Högskolan Väst. Förra årets Sommarakademi tvingades att ställas in. Förhoppningen är att Sommarakademin kan vara igång igen denna sommaren men tills dess har de kommit på en annan lösning för att hålla diskussionen levande: Webbseminarium.

Webbseminariet kommer att bestå av en intervju av tidskriften Balders ansvarige utgivare och redaktör Mats Ahlberg. Balder vann priset för årets kulturtidskrift av Föreningen för Svenska Kulturtidskrifter 2020. Under intervjun kommer Ahlberg att svara på frågor kring “Mediebilden av stad och land” och kommer då bland annat prata om hur rapporteringen kring stadsbygden ser ut jämfört med verkligheten och hur man på ett bra sätt kan dela upp resurser mellan stad och landsbygd.

– Vi ska prata om hur stad och landsbygd kan försöka förstå varandra, och intressera sig för varandra, säger Mats Ahlberg.

Jan Lindvall, journalist som länge lärt ut journalistik på skolan och Ahlbergs samtalspartner under seminariet, beskriver bland annat hur fler och fler tar sig ut på landsbygden.En del av detta beror på en ny förståelse för teknologi som tillåter distansarbete, något de också kommer att röra vid under seminariet.

– På landet får man mer livskvalité för mindre pengar, men man måste ha ett jobb för att stötta det. Kan man då kombinera distansarbete med platsarbete kan det funka ganska bra, säger han.

Mattias Johansson
mattias.johansson@edu.ljungskile.org

Ett lågintensivt teknologiskt krig

Min flickvän spinner som en katt när ny teknik blir ett med lägenheten. 

Ständig uppkoppling. Foto: Love Schiller

TEKNIK/KÅSERI. Sedan vi flyttade ihop för sisådär två år sedan har vi införskaffat följande; en Smart-tv, en Apple-tv, ett Nintendo switch, ett Xbox-one, mängder med datorer, annat krafs och nu senast – Google home. Man kan fråga sig varför all den här tekniken, är vi barn av vår tid? Behöver vi verkligen vara så infernaliskt uppkopplade hela tiden på 49 kvadrat?

Ibland när jag står och lagar mat hörs ett: “Jag hörde inte det där, kan du ta om det” från helveteslådan signerad Google. Man blir ju vettskrämd – jag har ju inte sagt någonting. Visst, jag kan till exempel muttra: “Google – spela, happiness is a warm gun av Beatles” och så kommer Lennons trygga röst, höfterna börjar svaja i vanlig ordning och oron lägger sig platt för en stund.  

Men, vad väger tyngst – att känna sig smått övervakad hela tiden eller att behöva slänga på en LP-skiva?

Samtidigt som jag propagerar för mindre teknologisk närvaro, vill min käraste införskaffa en hel lampserie med smarta, och otäcka lampor som släcks och tänds med några rappa ord.

Vad kommer efter det? Det är många frågetecken i den här texten, precis som i krig. Som i ett kallt krig. Vad har hon för tankar, vilken flank kommer attackeras härnäst, blir det badrummet – något as i duschen som berättar att jag inte tvålat in mig ordentligt?  

Möjligtvis överdriver jag – det måhända. Men det är precis där faran ligger. Den ligger och lurar i vassen, slappnar jag av märks det inte hur lägenheten långsamt förvandlas till en teknologisk bur och det enda jag kan göra är att spinna i takt som en liten lobotomerad katt.   

Love Schiller
love.schiller.gunnarsson@edu.ljungskile.org

Känslofull utställning invigs på Ljungskile folkhögskola

TEKNIK. En trio deltagare från den allmänna kursen Bild och form har ställt ut sina alster i biblioteket på Ljungskile folkhögskola. Utställningen “Ser du mig” som öppnade i tisdags är en blandning av olika målartekniker, tankar om att följa sina impulser och att undvika billig färg. 

Gulhan Yilmaz gör några sista justeringar. Utställningen i biblioteket på Ljungskile folkhögskola heter “Ser du mig”.
Foto: Love Schiller

Jasmine Bjurström, förstaårsdeltagare på Bild och form på Ljungskile folkhögskola berättar att det har varit ett organiserat kaos dagarna innan utställningen. Hon tar ett djupt andetag och skänker en tanke för att ge målningarna en bakgrund. 

– Jag skissar väldigt sällan, utan gör det mesta på fri hand. Just målningarna till den här utställningen har jag velat förmedla asymmetri. Den hispiga realismen är oerhört tröttsam, säger hon.

Hannes Lennernäs, som går sitt andra år på Ljungskile folkhögskola – men sitt första på Bild och form, vill förstärka sin konst genom själlösa material. 

– Jag använder gamla ramar, kartong och textil som i vanliga fall skulle hamna på tippen. Genom att arbeta med själlösa objekt och mina impulser försöker jag ge konsten ett abstrakt element, säger han 

Gulhan Yilmaz går sitt andra år på Bild och form berättar att hon har sovit dåligt, ryggen gör ont och känns öm efter de sista finjusteringarna innan utställningen – men trots det är hon vid gott mod.  

– Det känns konstigt och pinsamt att ställa ut konst så här, men jag har försökt fånga människoformen. Jag brukar arbeta med akryl och olja när jag målar, nu senast köpte jag min färg på Lidl, det var ett misstag, säger hon. 

Love Schiller
love.schiller.gunnarsson@edu.ljungskile.org

Kan teknik ersätta mänsklig närvaro?

Suzanne Wiklund Nyman, Katarina Petersén Nielsen och Åke Arvidsson saknar den naturliga kontakten med 
deltagare och kollegor.  Foto: Ljungskile folkhögskola och Love Schiller. Montage: Therés Wadstedt

TEKNIK Journalistlinjens deltagare utforskar denna vecka temat teknik. Som studerande på Ljungskile folkhögskola har vi erfarenhet av att använda tekniska lösningar i form av olika digitala verktyg vid distansundervisning. Men hur upplever lärarna att det är att sköta undervisningen på distans? Tre av skolans lärare besvarar frågan:

Vilken är den största utmaningen med att undervisa på distans?

Suzanne Wiklund Nyman, Lärare på utbildningen Vård och omsorg:

– Även om man försöker hitta andra former digitalt, så går det inte ha samma närvaro som i rummet. Det vanliga, mänskliga mötet – det går inte ersätta! 

– Det är krävande att hålla lektioner på distans. Det kräver ett helt annat upplägg när man sitter vid skärmen. Man får vara uppfinngsrik, för det måste vara varierat. 

– Digitalt blir det inga naturliga pauser och inga naturliga samtal med kollegor vid lunchbordet eller fikat.

Katarina Petersén Nielsen, lärare på utbildningarna Lärarassistent och Lärarassistent distans:

– En stor utmaning för mig är att sitta vid en tyst skärm med 20 personer framför – att känna mig bekväm med att tala inför en tyst grupp. Det är inga ljud som i klassrummet; inget sorl, ingen som harklar sig eller som skrapar med stolen. 

– En annan utmaning är att få deltagarna känna sig sedda och delaktiga på samma sätt som i ett klassrum.

Åke Arvidsson, linjeledare och lärare på Lärarassistentutbildningen:

– Jag har väldigt mycket av mitt lektionsinnehåll i mitt huvud. Jag har inte haft några power points i klassrumsundervisningen, utan har använt papper och tavlan. Det har jag gjort i 25 år, men nu försöker jag att göra om en del av materialet till power point. 

– Jag trivs bättre i klassrummet när jag kan interagera med deltagarna och använda tavlan att skriva och rita på – och att vara spontan. 

Therés Wadstedt

theres.wadstedt@edu.ljungskile.org