Kategoriarkiv: Sport

Läraren som brinner för allsvenskan

Andy Bolander kallar gärna sig själv för “fotbollsarkeolog”. Uttrycket har han lånat från tidningen Offsides podcast. FOTO: Hjalmar Östberg

Andy Bolander driver instagramkontot “Allsvenskhistoria”. Även om kontot är det första projektet han visar upp för allmänheten så har han ända sedan 1970-talet dedikerat stora delar av sin fritid till att skriva om sport. Han skriver för att underhålla sig själv och för att få utlopp för sin kreativitet.

– Folk har ibland frågat varför jag gör det här. Då jämför jag med hur vissa tycker om att måla och göra krukor och grejor, säger han och skrattar.

PASSIONISTEN: I april förra året startade Andy Bolander, 59, instagramkontot “Allsvenskhistoria”. Sedan dess har han postat exakt ett inlägg om dagen på kontot. Precis som namnet antyder rör det sig om en guldgruva för den som vill botanisera i svensk herrfotbolls historia. Här finns berättelser om klassiska matcher, spelarporträtt och rangordningar av exempelvis Allsvenskans tätaste guldstrider och mest klassiska arenor. Bland kontots följare finns Fotbollskanalens Olof Lundh och Noa Bachner från Expressen.

– Det är såklart kul om folk följer, men mest av allt gör jag detta för min egen skull, för att jag tycker det är roligt, säger Andy Bolander.

Att skriva om sport för att underhålla sig själv är ingenting nytt för honom. Det är en hobby han har ägnat sig åt i nästan 40 år. Redan som tolvåring började han sammanställa allsvenska säsonger i handskrivna årsböcker. Eftersom det då, 1974, inte fanns något internet att ta hjälp av klippte han ut bilder ur tidningar och letade information på biblioteket hemma i Växjö.

– Det var verkligen en passion för mig. När Allsvenskan drog igång så visste jag att jag kunde sätta igång med mina skriverier och jag tyckte det var jätteroligt, säger han.

“Livsval kan vara svåra att förstå sig på i efterhand”

Sportrelaterade skrivprojekt har varit en naturlig del av Andy Bolanders liv sedan dess, men “Allsvenskhistoria” är det första som offentliggörs. Det finns flera olika anledningar till varför han valt att ta sin passion ut i offentligheten först nu:

– Dels beror det på att jag har upptäckt Instagram och förstått att möjligheten finns. Jag har inte riktigt fattat det tidigare. Det kan också hända att jag har någon typ av ålderskris som har fått mig att fråga mig själv vad jag egentligen vill syssla med, säger han.

Han berättar att han alltid drömt om att arbeta som sportjournalist och att han inte riktigt vet varför han istället valde att utbilda sig till lärare. Kanske handlade det om brist på självförtroende, kanske kändes det mer naturligt att syssla med sin passion på fritiden än på arbetstid.

– Livsval kan vara svåra att förstå sig på i efterhand, säger han. 

Vidare berättar Andy Bolander att han i perioder nästan skämts över sin hobby. Ytterligare en av anledningarna till att han nu väljer att ta sin passion ut i offentligheten är att han på senare år kommit över sådana känslor.

– Ibland har jag undrat om man verkligen ska hålla på med sånt här och om det inte är lite för barnsligt. Men nu när jag blivit lite äldre så inser jag att det här är skapande som vilket annat skapande som helst.

Drömmer om att ge ut en bok

Antalet inlägg på “Allsvenskhistoria” har i veckan passerat 300. Sedan den första januari har Andy Bolander ägnat sig åt ett projekt som går ut på att sammanfatta samtliga säsonger av Allsvenskan som spelats sedan premiärsäsongen 1924/1925. I kronologisk ordning summeras en säsong om dagen. Hans nuvarande delmål är att utan undantag fortsätta posta ett inlägg om dagen tills samtliga säsonger är avhandlade. Samtidigt drömmer han om ett ännu större mål:

– Allsvenskan fyller hundra år om några år. Då ser jag framför mig att jag skulle kunna använda mitt material för att göra någon form av bok i samband med detta!

Marcus Månevik
marcus.manevik@edu.ljungskile.org

IOK slår fast att OS kommer hållas i Japan till sommaren

Den senaste veckan har det kommit fram olika uppgifter i media huruvida det olympiska spelen i Japan, Tokyo kommer genomföras eller inte. Lars Markusson mediechef på SOK försöker förtydliga att målet fortsatt är att spelen ska kunna hållas till sommaren som planerat.

– Det är inte en fråga om utan hur, sen är det självklart så att läget med pandemin i världen påverkar allt det vi gör, säger Lars Markusson, mediechef på SOK.

Martin Fredriksson
martin.fredriksson@edu.ljungskile.org

Klättraren Hannes Puman siktar mot OS i Paris 2024

Hannes Puman blev sommaren 2020 intagen i Svenska olympiska kommitténs stödprogram “Topp och talang”. Detta ger honom stöd och hjälp på vägen att kvala in till OS i Paris 2024. Bild: Ingrid Jillerö

Klättring blir en av de nya sporterna som introduceras i de olympiska spelen i sommar i Tokyo. Dit nådde ingen av de svenska klättrarna men inför nästa olympiska spel i Paris 2024 ska namnet Hannes Puman läggas på minnet. Han blev i somras intagen i Svenska olympiska kommitténs stödprogram “Topp och talang” vilket ger honom bättre träningsmöjligheter och stöd för att nå till de olympiska spelen inom några år.

– Man är väldigt trygg i Topp och talang. De utgår från atleterna och gör det väldigt långsiktigt och bra.

Ingrid Jillerö
ingrid.jillero@edu.ljungskile.org

Så säkras längdskidåkningen i Trollhättan

TEKNIK. Med hjälp av tryckluft och vatten skapas konstsnö till längdskidspår vid skidstugan i Trollhättan. Med teknikens hjälp förlängs säsongen avsevärt för skidsugna åkare i området.
– Det är hur bra som helst, världsklass, säger skidåkaren Olof Sylvén.

Olof Sylvén och Anders Andersson glider fram i välpreparerade spår. Video: Ingrid Jillerö

I måndags öppnades konstsnöspåret vid Skidstugan i Trollhättan i sin hela längd. Snökanonerna har sprutat ut stora snöhögar som nu har pistats till ett spår som mäter 900 meter enkel väg. Vid lunchtid är det redan många åkare i spåret.

– Det blir femte gången jag åker spåret denna säsong, berättar Olof Sylvén och spänner handremmen på staven.

Han är här tillsammans med kollegan Anders Andersson och de tränar både för skojs skull men också för att hålla i vasaloppsformen.

Kollegorna Olof Sylvén och Anders Andersson kör ett skidpass på lunchen. Bägge har uppskattar att konstsnöspåren gör det möjligt att åka skidor mer kontinuerligt under vintersäsongen. Foto: Ingrid Jillerö

Snökanon var trettionde meter

Satsningen på konstsnöspåret är ett samarbete mellan Trollhättans stad och idrottsföreningen Trollhättans skid- och orienteringsklubb (TSOK). Staden har stått för snökanoner och tillhörande utrustning medan TSOK står för underhåll av spåren. Fredrik Liljesäter är en av initiativtagarna bakom projektet. Han har varit byggansvarig för anläggningen från TSOK:s sida och har full koll på tekniken.

– Var trettionde meter står en snökanon där vatten och tryckluft blandas och bildar snö.

Snökanonen utgörs av ett högt, snedställt rör som riktas ut över spåren. Vatten och tryckluft kopplas på kanonen från de två uppstickande rören till vänster om snökanonen. Foto: Ingrid Jillerö

Från en grävd damm pumpas vatten upp till ett teknikhus där trycket på vattnet höjs. Sedan fortsätter vattnet i ledningar till snökanonerna. Vattnet blandas med tryckluft i själva snökanonen där tryckluftens uppgift är att skjuta sönder vattenstrålen så att det bildas små, små vattendroppar som fryser i lufttemperaturen.

– Konstsnöspåren  är en förutsättning för skidverksamhet och ungdomsträningar i klubben men också för att allmänheten ska få åka skidor. Säsongen blir så otroligt kort annars.

Uppskattar skidåkning på hemmaplan

Tim Almhage och Maja Ingelsson tar sig också en tur kring lunch medan Sofie Johannisson hejar på.

– Jag har åkt tidigare år men har blivit för tung för skidorna nu när jag är gravid, säger Sofie Johannisson.

Tim Almhage, Sofie Johannisson och Maja Ingelsson uppskattar konstsnöspåren i Skidstugan. De tycker att det är skönt att kunna åka i hemstaden och inte behöva köra så långt för att kunna åka skidor. Foto: Ingrid Jillerö

Innan konstsnöspåren anlades i Trollhättan har hon åkt till Mösseberg i Falköping för att åka skidor men nu uppskattar hon att det går att åka på hemmaplan.

– De som håller igång spåren är riktiga eldsjälar, säger hon till ljudet av skidor som glider fram över snön.

Ingrid Jillerö
ingrid.jillero@edu.ljungskile.se

Äntligen träning igen – under ansvar

Tidigare i veckan presenterade regeringen och Folkhälsomyndigheten nya råd avseende covid-19. Dessa innebär bland annat att lätta på tidigare restriktioner gällande träning för personer födda tidigare än 2004. Riksidrottsförbundet ser det som ett steg i rätt riktning att fler snart kan börja träna igen.

Från och med den 14 december är det tillåtet att börja träna gemensamt igen. 

– Det känns viktigt och samtidigt som ett stort ansvar som idrotten måste förvalta. Viktigt eftersom träning betyder mycket för att många ska kunna fortsätta må bra både fysiskt och psykiskt, säger Anna Setzman, pressansvarig, Riksidrottsförbundet och SISU Idrottsutbildarna. Vi skall dock komma ihåg att det är inte bara är att träna vanligt från 14 december, utan enligt de råd som Folkhälsomyndigheten har informerat om. 

Anna Setzman är försiktig med att kommentera tidpunkten för de friare restriktionerna. Hon poängterar dock att Riksidrottsförbundet haft en dialog med Folkhälsomyndigheten där folkhälsan diskuterats både på kort och lång sikt.

– Hela idrottsrörelsen har 3,3 miljoner medlemmar. Alla har under pandemin påverkats på ett eller annat sätt. De yngre som kunnat träna har anpassat träning och inte spelat matcher, äldre har fått träna på egen hand och inte med sina kompisar och saknat gemenskap etc, och elitidrott har i vissa fall kunnat o i vissa fall inte kunnat genomföras. För att träning ska vara möjligt utan att öka smittspridningen gäller det att alla tar ansvar och tänker på vad var och en kan göra för att minska risken för en ökning. Detta är något Anna Setzman vill vara tydlig med. 

Hon menar att detta är ett stort ansvar då det verkligen är av största vikt att följa de råd som finns, att genomföra så smittsäkra träningar som möjligt i mindre grupper och om möjligt utomhus. Dessutom tänka på hur man tar sig till och från träning, inte använda omklädningsrum och hålla avstånd med mera.

Martin Fredriksson
martin.fredriksson@edu.ljungskile.org

Tidigare blogginlägg: Riksidrottsförbundet positiva till de nya råden