Etikettarkiv: Miljö

Köket lockar med morot

Robert Kleszczynski är kökschef för matsalen och restaurangen. Foto: Karl Meyer

Skolan tog för ett tag sen över driften av matsalen och restaurangen. Köket har en ny grön vision. Matsvinnet ska minska både i matsalen och samhället. En “Grön måndag” har införts där typiska kötträtter blir vegetariska alternativ.

Så mycket som 20 till 50 procent av all mat som produceras hamnar inte i våra magar utan slängs, enligt en rapport gjord av Konsumentföreningen Stockholm. En orsak till det är att frukt och grönt inte uppfyller de utseendekrav som vi konsumenter ställer. Frukten och grönsakerna kan ha en fläck eller avvikande färg, och trots att smaken är god, ratas det gröna i butiken.

Robert Kleszczynski, restaurangchef på Ljungskile folkhögskola, tycker att det är absurt och vill göra något för att minska matsvinnet. Idag kommer första leveransen med säregna frukter och grönsaker

– De här grönsakerna ratas i butiken av konsumenterna. Det blir deras problem vi tar itu med, säger Robert Kleszczynski.

Chili som ratats av matbutikerna, ingår i dagens leverans.

De “fula” frukterna och grönsakerna är också billigare att köpa in än annat frukt och grönt.

Robert Kleszczynski tror inte att de studerande kommer märka av ändringarna i sortimentet så mycket. Det mesta används i sallader och skärs upp.

I sin hållbarhetssatsning har köket satt upp mål för att mindre mat ska slängas. Personalen ska börja väga hur mycket som slängs i matsalen. Robert Kleszczynski menar att det främst är för Linnéaskolan som målen är satta eftersom högstadieeleverna slänger mest mat. Linnéaskolan ska få dessert på fredagar om de når målet. Det ska få folk att tänka till.

Trots sitt yttre smakar apelsinerna precis som vilka andra som helst.

Den eventuella efterrätten på fredagar ska leda till att eleverna uppmuntrar varandra till att klara målen.

– En elev kanske säger till en annan: “Släng inte din mat för jag vill ha efterrätt på fredag”, säger Robert Kleszczynski.

I början av januari införde köket även en “Grön måndag”, då det enbart serveras vegetarisk mat.  Kökets vision med Grön måndag är att främst visa eleverna på Linnéaskolan, men även på folkhögskolan, att det finns goda alternativ till kötträtter.

– Vi har sett att elever på Linnéaskolan hellre äter omgjorda kötträtter, som tacos med quornfärs. Bjuder vi på böngryta ser vi att det slängs mer, säger Robert Kleszczynski.

 

Karl Meyer
karl.jl18@edu.ljungskile.org

Projekt för ren kust

Brygga i Ljungskile med skräpSkräpfylld brygga i Ljungskile. Foto: Martin Laanemets

2008 blev rengöringen av kusten enskilda kommuners ansvar. Ett möjligt för stort ansvar, då det drar in sopor från hela Europa på kustremsan. Men ett kommunöverskridande projekt gör sitt bästa för att stävja situationen.

På Bohuskusten sköljs det upp cirka 8 000 000 liter skräp varje år. I enklare termer betyder det ungefär fem badkar skräp i timmen. Sedan 2008 är det kommuners ansvar att städa längs kusten, vilket har blivit problematiskt. Då källan till en stor del av skräpet inte är lokalt har kommunerna i området haft svårt att hålla jämna steg med att skräpet kommer in.

2015 startades därav projektet Ren och Attraktiv Kust i Bohuslän av regionfinansierade Väsktuststiftelsen. Med sig fick man Bohusläns alla tio kustkommuner samt Göteborg. Sedan dess har man organiserat städning av kustremsan, men har också arbetat aktivt med att upplysa politiker och allmänheten till en större medvetenhet kring skräpsituationen i regionen.
– Vi arbetar med de elva kommunerna. Men att ta vara på det frivilliga arbetet är också väldigt viktigt. Det finns så många där ute som vill hjälpa till, säger Jessica Lundqvist som är projektassistent hos Ren och Attraktiv Kust i Bohuslän.

Hon berättar vidare om en organiserad städning vid Tanum, där 600 sopsäckar samlades under några dagars arbete. Men hon menar att arbetet ändå inte räcker till. Situationen är såpass allvarlig att ytterligare insatser krävs. På en workshop som Naturvårdsverket bjöd in till tidigare i år skrev man under en remiss till regeringen för ett statligt stöd gällandet städandet av kusten.

Något som verkar kunna bli aktuellt. Under onsdagen besökte Sveriges miljöminister Karolina Skog (Mp) Havets Hus i Lysekil. Där sa hon till SVT att hon kommer ta med sig problematiken kring Bohuskusten till regeringens diskussioner om budgetförslag.
Något som kan vara brådskande. Mängden skräp har nämligen ökat stort de senaste två åren.  På Tjärnö utanför Strömstad finns det en så kallad referensstrand, där man mäter mängden skräp i april varje år efter en europeisk standard.
– Mätningen är såklart väldigt väderbaserad. Det beror på vindar och strömmar den dagen. Men de senaste två åren har vi haft de högsta nivåerna någonsin. Varför det är så vet vi inte. Men det är oroande siffror, säger Per Nilsson som är marinforskare vid Göteborgs Universitet.

Hampus Eklund
hampus.jl16@edu.ljungskile.org

”Mer plast än levande organismer i haven”

Hav och brygga i LjungskileBohuskusten är en av Europas mest nedskräpade kuster. Foto: Martin Laanemets

Skräp i haven är ett av dagens största miljöproblem. Mellan 5 till 13 miljoner ton skräp, till största delen plast, fiskas upp varje år. I Sverige är det framför allt Bohuskusten som drabbas hårdast. Nu slår ekoforskare larm.

– Om inte utveckligen går åt rätt håll kan det i framtiden komma att finnas mer plast än levande organismer i haven vilket är oerhört oroväckande, säger Bethanie Carney Almrot, lektor i ekotoxilogi vid Göteborgs universitet.
Det största problemet är att djur dör på grund av att de fastnar i eller äter plast. Skräp som hamnar i havet är en stor källa till att farliga kemikalier, såsom hormonstörande- och cancerframkallande ämnen, sprids. Det drabbar inte bara djuren utan även oss människor.
– När vi får i oss livsmedel från haven kan också vi få i oss dessa farliga ämnen, säger hon.
Det är svårt att säga exakt varifrån de farliga ämnena kommer. Mycket av det som återfinns är så kallade mikroplaster, vilket är plastpartiklar som är mindre än fem millimeter och som skadar vattenlevande organismer.

– Det är en omfattande förekomst av mikroplaster i haven och det beror inte bara på att större plaster bryts ned. Mikroplaster återfinns i bland annat kosmetika och även vissa textilier, säger Bethanie Carnie Almrot. I delar av USA och Europa har man redan förbjudit mikroplaster i kosmetika och i Sverige driver man på för ett liknande förbud på EU-nivå.

Varför just Bohuskusten har ett stort problem med skräp längs kusten beror dock inte på att det skräpas ner ovanligt mycket just där. Problemet är helt enkelt det geografiska läget. Havsströmmar från hela Nordsjön för med sig skräp till Bohuskusten och på grund av alla dess öar och sund silas skräp bort från vattnet och fastnar just där. Eftersom det ligger på kommunens ansvar att städa upp allt skräp innebär det också stora ekonomiska kostnader. När stränder i sin tur blir fulla med skräp minskar också antalet turister.
– En viktig åtgärd är att försöka se över produkter som innehåller de farliga kemikalierna men att också medvetandegöra människor om hur farligt det faktiskt är, säger Bethanie Carney Almrot.

De åtgärder man arbetat mycket med i Sverige är bland annat att minska förbrukningen av plastpåsar, men det krävs mer. En ny lagstiftning om att förbjuda mikroplaster i kosmetika kommer förhoppningsvis att gå igenom 2018. Det är ett steg i rätt riktning men om det fortsätter i samma takt som nu är det enligt Bethanie Carney Almrot en fara i framtiden.

Elin Gustafsson
elin.jl16@edu.ljungskile.org

Krönika: Övning ger hållbarhet

Efter två veckors praktik är vi tillbaka på skolan för att få fortsätta testa oss redaktionellt. Temat är hållbarhet – ett begrepp som kan ha olika innebörd.

När vår ansvariga utgivare Ellen Andersson förra veckan berättade att temat för veckans tidning är hållbarhet stod det klart för oss alla hur brett begreppet faktiskt är. Eftersom vi sysslar med journalistik passar det oss utmärkt att jobba med ett tema som uppmuntrar till granskning. Hur hållbar är skolans ekonomi? Hur hållbara är vinterns dubbdäck? Vilka tuggummin håller smaken längst? Ja, det är bara ett par exempel på vilka frågeställningar som först poppade up i våra huvuden.

Tanken med tidningen är att tänja på begreppet så mycket vi kan. Det nummer av Återvinden avhandlar såväl hållbara boktips som ekologiska fruktlådor, allt för att ge dig som läsare varierad, god lektyr inför helgen.

Det är möjligt att det är tveksamt om den här texten håller – men det är vi övertygade om att tidningen gör. Och ni som läser vet precis vad ni ska göra med tidningen efter att ni har läst klart…

Håll i er!

Redaktionen
red@ljungskilenyheter.se
Foto: Joacim Österstam