Etikettarkiv: Ljungskile Folkhögskola

En folkhögskola i tiden

B.-M. Hellerstedt grundade Ljungskile Folkhögskola.
Foto: Gabriella Silfverhielm Gren

Det har snart gått hundra år sedan Ljungskile Folkhögskola grundades, då under namnet Västkustens Ungdomsskola, och mycket har hänt sedan dess. Många är de elever som gått omkring i skolans byggnader och korridorer.

Året var 1923 och skolbyggnaden var minst sagt småskalig jämfört med dagens folkhögskola. Den var då inte heller belägen på samma plats, utan på Restenäs. Lokalen som då nyttjades som klassrum var tidigare en officersmäss. När de första eleverna klev in på skolan var den ännu inte helt färdigställd. Både lärare och rektor var insatta i processen – grundligt. De tog i med spadtag och skottkärra!

Grundarna till skolan var paret Birger-Magnus och Märta Hellerstedt samt den ryktbare riksdagsmannen tillika agronomen Waldemar Svensson, även känd som “Svensson i Ljungskile” eller enbart kallad ”Ljungskile”, vilket han blev så gott som rikskänd för.
B-M Hellerstedt var inte bara en av grundarna utan även rektor mellan åren 1923-57.
Två år efter invigningen flyttades skolan istället till en herrgård i Gläborg, men verksamheten tvingades flytta efter dryga tre år, eftersom det uppstod problem med syretillförseln i lokalerna.

Det var 1928 som skolverksamheten blev flyttad till Ljungskile. Den första byggnaden som kom att användas som skolhus var Västkustgården som invigdes året därpå, där bland annat matsal, konferensanläggning och rum finns idag.

I ett samtal med en tidigare elev fick jag som ny studerande en inblick i hur det var att gå på Ljungskile Folkhögskola på 1960-talet. Berit Andersson, som läste allmän linje med naturinriktning här åren 1966-68, bodde i ett av rummen på Västkustgården. Hon minns mycket väl sin första dag som studerande på folkhögskolan och att den var fylld med förväntan, nervositet och spänning. Hon berättar att hon strax efter att hon klivit av tåget och ställt sig på perrongen nere i Ljungskile centrum blivit mött av både taxi (som skulle köra elevernas väskor) och hästekipage.

– Det var Waldemar Svenssons häst, säger Berit och berättar vidare:

– Han bodde ju inte långt från skolan.

När hon blickar tillbaka på folkhögskoletiden känner hon stor tacksamhet och beskriver att hon minns den fina gemenskapen och att helhetsintrycket av allt som hade med det att göra verkligen berikat hennes liv.
Utanför kursdeltagandet och de ämnen som hörde till så var hon med i ‘Lilla kören’ som leddes av musikläraren Gunnar Eriksson.

– Hans fru hade vi som lärare i kemi, nämner hon sedan.

Waldemar Svensson, som verkade som lärare på skolan, minns hon med värme – liksom alla de minnen hon har från studietiden här.

Berit var hemmahörande på Öckerö i Göteborgs skärgård. Andra elever kommer från olika delar av Sverige och världen. Trots att fem årtionden har gått sedan Berit gick här söker sig nya förväntansfulla elever hit från när och fjärran.

Gabriella Silfverhielm Gren
gabriella.jl19@edu.ljungskile.org

Trots skriande behov – linjen läggs ner

Kajakpaddling är en av aktiviteterna som eleverna på fritidsledarutbildningen har gjort. Foto: Johannes Adolfsson

Fritidsledarutbildningen på Ljungskile folkhögskola ska läggas ner efter 40 år av verksamhet på skolan. Katarina Petersén Nielsen, föreståndare på fritidsledarlinjen, tycker att beslutet är tragiskt.

– Behovet av fritidsledare är stort i Sverige och ungefär 97% får jobb efter utbildning. 

Fritidsledarutbildningen ska läggas ner nästa år efter att ha funnits i 40 år på Ljungskile folkhögskola. I Sverige finns det 21 skolor som erbjuder fritidsledarutbildning och ansökningssiffrorna sjunker för varje år trots att behovet av fritidsledare ökar. Förra årets avgångsklass på Ljungskile folkhögskola bestod av sex elever. Att utbildningen ska läggas ner är ett stryrelsebeslut och grundar sig i att ekonomin inte går ihop eftersom det finns för få elever. 

Katarina Petersén Nielsen har jobbat fyra år på skolan och under de åren har hon varit föreståndare på fritidsledarutbildningen. 

Katarina Petersén Nielsen tycker att det är tragiskt att linjen läggs ner. Foto: Vilja Ågren

– Jag är väldigt glad att mina första år som lärare har varit på denna utbildning. Det är tragiskt att den läggs ner eftersom det finns ett så stort behov av fritidsledare, säger Katarina Petersén Nielsen.

Hon berättar att det är en bred linje där man lär sig väldigt mycket och chanserna att få jobb är stora, 97% av alla elever i Sverige får jobb efter sin utbildning. På linjen lär sig eleverna hur dem ska jobba med både barn och pensionärer.  

– Tanken är att kunna skänka livskvalité till den som behöver det, oavsett ålder, säger Katarina Petersén Nielsen.

Elsa Corneliusson tycker det är en rolig linje där hon lärt sig mycket. Foto: Vilja Ågren

Elsa Corneliusson är elev på fritidsledarlinjen och har ett år kvar av den tvååriga utbildningen. Hon tycker att det är väldigt tråkigt att linjen ska stänga ner. 

– Det är en rolig linje där jag har lärt mig mycket. Man får mycket kunskap som man sedan får chans att utöva i olika praktiska moment, säger Elsa Corneliusson.

Hon berättar att de får lära sig mycket pedagogik, olika ledarskapstekniker och får verktyg för att hantera ungdomar med speciella behov. Denna veckan ska eleverna åka på en vandring och under året gör dem flera friluftsaktiviteter, som att åka skidor. Elsa Corneliusson vill jobba med ungdomar på en fritidsgård efter hon avslutat sin utbildning. 

– Det är viktigt att se till allas behov och förhindra att barn och ungdomar hamnar i utanförskap, säger Elsa Corneliusson. 

Vilja Ågren
Vilja.jl19@edu.ljungskile.org

Tips inför skolstarten

Pennan på bilden hade en avgörande roll för denna artikelns innehåll.
Foto: Lelle Forsberg

Hösten är i antågande och kanske är du en av alla elever som nu börjar dina studier. Vad ska man då tänka på när man som nybliven student lämnar sitt sommarlov, semester eller kanske anställning för att sätta sig i skolbänken?
– Det finns mycket att tänka på men viktigast är kanske att ha kul med sina studier, säger Stefan Johansson, journalistlärare på Ljungskile folkhögskola.

Är du ny eller ovan student finns det gott om råd att ta till sig. Kom till skolan nyfiken och öppen för ny information. Våga kasta dig ut i nya situationer, det som kan verka läskigt kanske är det roligaste du vet efter läsårets slut. Svenskläraren Jennie Majberger Wiedel uppmanar sina elever till att våga vara vetgiriga.

– Var inte rädd för att ställa en fråga, du är säkert inte den enda i klassen med samma fundering, säger Jennie Majberger Wiedel. Hon tycker också att det är bra att föra anteckningar som man kan gå igenom hemma.

Det är viktigt att man ger sig själv en chans och inte ger upp för tidigt.
– Ha tålamod, det är kanske svårt i början men får du in rutinen kommer det snart bli både lättare och roligare. Precis som att träna sin kropp eller öva ett instrument.
Säger Annika falk, Samordnare.

Har du svårt med att koppla bort vardagsbruset och vill hitta en plats att plugga på är Studieverkstaden på skolan något för dig. Verkstaden hittar du i biblioteket och här kan du få hjälp av lärare. Det är öppet på tisdagar, onsdagar och torsdagar.

Du kan också starta en egen studiegrupp med dina klasskamrater som ses någon kväll i veckan. Du kanske är bättre på matematiken och dina vänner bättre på biologin!
– Ni kan lära av varandra menar Stefan Johansson.

Många av oss har problem av privat karaktär som stjäl fokus från vårt studerande. Då kan det vara läge att ta kontakt med skolans kurator Maria Landén.
Tillsammans med henne kanske du kan få den hjälp du behöver för att hitta en metod eller energi som fungerar för dina studier.

Glöm inte bort att studier här på folkhögskolan är mycket mer än att bara traggla formler och öva skalor. Unna dig att ta del av aktiviteter efter skolan. Anordna en klassfest eller våga bjud någon du inte hunnit prata med ännu på en fika!

– Här har du en chans att skaffa både minnen och vänner för livet tänker Jennie Majberger Wiedel.

Det kommer bli kul! Lycka till med studierna.

Lelle Forsberg
lelle.jl19@edu.ljungskile.org

Köket lockar med morot

Robert Kleszczynski är kökschef för matsalen och restaurangen. Foto: Karl Meyer

Skolan tog för ett tag sen över driften av matsalen och restaurangen. Köket har en ny grön vision. Matsvinnet ska minska både i matsalen och samhället. En “Grön måndag” har införts där typiska kötträtter blir vegetariska alternativ.

Så mycket som 20 till 50 procent av all mat som produceras hamnar inte i våra magar utan slängs, enligt en rapport gjord av Konsumentföreningen Stockholm. En orsak till det är att frukt och grönt inte uppfyller de utseendekrav som vi konsumenter ställer. Frukten och grönsakerna kan ha en fläck eller avvikande färg, och trots att smaken är god, ratas det gröna i butiken.

Robert Kleszczynski, restaurangchef på Ljungskile folkhögskola, tycker att det är absurt och vill göra något för att minska matsvinnet. Idag kommer första leveransen med säregna frukter och grönsaker

– De här grönsakerna ratas i butiken av konsumenterna. Det blir deras problem vi tar itu med, säger Robert Kleszczynski.

Chili som ratats av matbutikerna, ingår i dagens leverans.

De “fula” frukterna och grönsakerna är också billigare att köpa in än annat frukt och grönt.

Robert Kleszczynski tror inte att de studerande kommer märka av ändringarna i sortimentet så mycket. Det mesta används i sallader och skärs upp.

I sin hållbarhetssatsning har köket satt upp mål för att mindre mat ska slängas. Personalen ska börja väga hur mycket som slängs i matsalen. Robert Kleszczynski menar att det främst är för Linnéaskolan som målen är satta eftersom högstadieeleverna slänger mest mat. Linnéaskolan ska få dessert på fredagar om de når målet. Det ska få folk att tänka till.

Trots sitt yttre smakar apelsinerna precis som vilka andra som helst.

Den eventuella efterrätten på fredagar ska leda till att eleverna uppmuntrar varandra till att klara målen.

– En elev kanske säger till en annan: “Släng inte din mat för jag vill ha efterrätt på fredag”, säger Robert Kleszczynski.

I början av januari införde köket även en “Grön måndag”, då det enbart serveras vegetarisk mat.  Kökets vision med Grön måndag är att främst visa eleverna på Linnéaskolan, men även på folkhögskolan, att det finns goda alternativ till kötträtter.

– Vi har sett att elever på Linnéaskolan hellre äter omgjorda kötträtter, som tacos med quornfärs. Bjuder vi på böngryta ser vi att det slängs mer, säger Robert Kleszczynski.

 

Karl Meyer
karl.jl18@edu.ljungskile.org