Etikettarkiv: Ljungskile

Kattis Ahlström blir årets julvärd

Kattis Ahlström poserar efter presentationen av årets julvärd. Foto:Janne Danielsson/SVT

På tisdagsmorgonen presenterade SVT årets julvärd på en traditionsenlig presskonferens. I år blir det Kattis Ahlström som firar jul med tittarna genom rutan.

Hon inledde sin karriär på SVT i början av 90-talet och har efter det varit programledare för bland annat melodifestivalen och eurovision song contest. 2005 fick hon ta emot tv-priset kristallen som årets kvinnliga programledare. Under åren 2006 till 2010 jobbade Kattis Ahlström som chefredaktör för icakuriren och strax efter det tog hon över som generalsekreterare på Bris.

Under förra årets jul väcktes det irritation över att det var delat julvärdskap och att programmet med Erik Haag och Lotta Lundgren spelades in i förväg. Men på tisdagens presskonferens bekräftade SVT att det i år kommer att sändas live.

Det är ett uppdrag som ofta förknippas med folkkära personligheter och när Kattis Ahlström fick frågan fanns det inga som helst tvivel.
Jag tycker så mycket om våra tittare och har stor respekt för dem. Att få vara med dem över julen betyder mycket för mig, säger hon till SVT.

 

TV: Så tycker Ljungskile om julvärden
Ett kort inslag där vi gick ner till stan i Ljungskile för att prata med några lyckligt utvalda om vem de skulle vilja se som julvärd och vad densamma ska förmedla till det svenska folket. Dessutom för att diskutera valet av årets julvärd.

Lyssna på Ylva Hallingbergs radiointervju om SVTs julvärd här

Marcus Eriksson
marcus.jl18@edu.ljungskile.org
Robin Åkerlind
robin.jl18@edu.ljungskile.org

Kritik mot Black Friday

Amerikanska Black Friday har sedan länge tillbaka nått Sveriges gränser. Storhelgen handlar främst om att produkter blir billigare både online – och på stan.

Monika Bofält Rasmusson, är butikssäljare på Kriss Outlet i Ljungskile och tycker inte om konceptet.

– Jag tycker det är kul att sälja, men jag tycker inte om Black Friday, säger hon.

Belmin Nuhic
belmin.jl18@edu.ljungskile.org

Projekt för ren kust

Brygga i Ljungskile med skräpSkräpfylld brygga i Ljungskile. Foto: Martin Laanemets

2008 blev rengöringen av kusten enskilda kommuners ansvar. Ett möjligt för stort ansvar, då det drar in sopor från hela Europa på kustremsan. Men ett kommunöverskridande projekt gör sitt bästa för att stävja situationen.

På Bohuskusten sköljs det upp cirka 8 000 000 liter skräp varje år. I enklare termer betyder det ungefär fem badkar skräp i timmen. Sedan 2008 är det kommuners ansvar att städa längs kusten, vilket har blivit problematiskt. Då källan till en stor del av skräpet inte är lokalt har kommunerna i området haft svårt att hålla jämna steg med att skräpet kommer in.

2015 startades därav projektet Ren och Attraktiv Kust i Bohuslän av regionfinansierade Väsktuststiftelsen. Med sig fick man Bohusläns alla tio kustkommuner samt Göteborg. Sedan dess har man organiserat städning av kustremsan, men har också arbetat aktivt med att upplysa politiker och allmänheten till en större medvetenhet kring skräpsituationen i regionen.
– Vi arbetar med de elva kommunerna. Men att ta vara på det frivilliga arbetet är också väldigt viktigt. Det finns så många där ute som vill hjälpa till, säger Jessica Lundqvist som är projektassistent hos Ren och Attraktiv Kust i Bohuslän.

Hon berättar vidare om en organiserad städning vid Tanum, där 600 sopsäckar samlades under några dagars arbete. Men hon menar att arbetet ändå inte räcker till. Situationen är såpass allvarlig att ytterligare insatser krävs. På en workshop som Naturvårdsverket bjöd in till tidigare i år skrev man under en remiss till regeringen för ett statligt stöd gällandet städandet av kusten.

Något som verkar kunna bli aktuellt. Under onsdagen besökte Sveriges miljöminister Karolina Skog (Mp) Havets Hus i Lysekil. Där sa hon till SVT att hon kommer ta med sig problematiken kring Bohuskusten till regeringens diskussioner om budgetförslag.
Något som kan vara brådskande. Mängden skräp har nämligen ökat stort de senaste två åren.  På Tjärnö utanför Strömstad finns det en så kallad referensstrand, där man mäter mängden skräp i april varje år efter en europeisk standard.
– Mätningen är såklart väldigt väderbaserad. Det beror på vindar och strömmar den dagen. Men de senaste två åren har vi haft de högsta nivåerna någonsin. Varför det är så vet vi inte. Men det är oroande siffror, säger Per Nilsson som är marinforskare vid Göteborgs Universitet.

Hampus Eklund
hampus.jl16@edu.ljungskile.org

”Mer plast än levande organismer i haven”

Hav och brygga i LjungskileBohuskusten är en av Europas mest nedskräpade kuster. Foto: Martin Laanemets

Skräp i haven är ett av dagens största miljöproblem. Mellan 5 till 13 miljoner ton skräp, till största delen plast, fiskas upp varje år. I Sverige är det framför allt Bohuskusten som drabbas hårdast. Nu slår ekoforskare larm.

– Om inte utveckligen går åt rätt håll kan det i framtiden komma att finnas mer plast än levande organismer i haven vilket är oerhört oroväckande, säger Bethanie Carney Almrot, lektor i ekotoxilogi vid Göteborgs universitet.
Det största problemet är att djur dör på grund av att de fastnar i eller äter plast. Skräp som hamnar i havet är en stor källa till att farliga kemikalier, såsom hormonstörande- och cancerframkallande ämnen, sprids. Det drabbar inte bara djuren utan även oss människor.
– När vi får i oss livsmedel från haven kan också vi få i oss dessa farliga ämnen, säger hon.
Det är svårt att säga exakt varifrån de farliga ämnena kommer. Mycket av det som återfinns är så kallade mikroplaster, vilket är plastpartiklar som är mindre än fem millimeter och som skadar vattenlevande organismer.

– Det är en omfattande förekomst av mikroplaster i haven och det beror inte bara på att större plaster bryts ned. Mikroplaster återfinns i bland annat kosmetika och även vissa textilier, säger Bethanie Carnie Almrot. I delar av USA och Europa har man redan förbjudit mikroplaster i kosmetika och i Sverige driver man på för ett liknande förbud på EU-nivå.

Varför just Bohuskusten har ett stort problem med skräp längs kusten beror dock inte på att det skräpas ner ovanligt mycket just där. Problemet är helt enkelt det geografiska läget. Havsströmmar från hela Nordsjön för med sig skräp till Bohuskusten och på grund av alla dess öar och sund silas skräp bort från vattnet och fastnar just där. Eftersom det ligger på kommunens ansvar att städa upp allt skräp innebär det också stora ekonomiska kostnader. När stränder i sin tur blir fulla med skräp minskar också antalet turister.
– En viktig åtgärd är att försöka se över produkter som innehåller de farliga kemikalierna men att också medvetandegöra människor om hur farligt det faktiskt är, säger Bethanie Carney Almrot.

De åtgärder man arbetat mycket med i Sverige är bland annat att minska förbrukningen av plastpåsar, men det krävs mer. En ny lagstiftning om att förbjuda mikroplaster i kosmetika kommer förhoppningsvis att gå igenom 2018. Det är ett steg i rätt riktning men om det fortsätter i samma takt som nu är det enligt Bethanie Carney Almrot en fara i framtiden.

Elin Gustafsson
elin.jl16@edu.ljungskile.org

Punschrulle eller Dammsugare?

Joakim och AnnaJoakim och Anna som planerat tisdagens program                                              Foto: Johanna Svensson

Idag är det punschrullens dag eller dammsugarens dag. Man får helt enkelt bestämma själv vad man vill kalla detta bakverk.

Vår reporter Nils Lolk var nere i byn och hälsade på konditoriet ”Lilla Cafét”, där får vi veta mer om just detta traditionella bakverk. Vi får även följa med Melker Tollsten till en förskola i Stenungsund. Där vi ska ta reda på varför det inte finns så många män som jobbar inom förskolan.