Etikettarkiv: Journalistlinjen; Ljungskile folkhögskola

På väg från flyktingläger till folkhögskola

Mohammad Hadid studerar nu på Ljungskile folkhögskola, men hans resa hit från Damaskus var strapatsrik. Foto Frida Andersson

Den började i Syrien 2011 – Mohammad Hadids resa. Han härstammar från Palestina, har vuxit upp i Damaskus och bor nu i Ljungskile. Men vägen hit var långt ifrån spikrak.

Han smuttar på blåbärsteet. Ingen skulle väl kunna tro att den unge man som sitter uppkrupen i soffan för några år sedan var en väldigt aggressiv tonåring. Men så var det. Redan tidigt i livet upplevde Mohammad Hadid spänningar mellan olika människor. Samhället han levde i var präglat av spänningar, inte minst mellan olika religiösa grupper. Dessutom skildes hans föräldrar när han var liten, något som var ovanligt i det syriska samhället. Efter det flyttade han runt mellan olika släktingar. Detta tror han har påverkat honom.

Han kände sig inte alltid välkommen hos sina släktingar, vilket fick frustrationen att växa inom honom.

– Det var lite otryggt för mig att jag inte bodde hos mina föräldrar. Jag kände mig lite utsatt. Jag ville hävda mig själv, säger han.

2011 bröt revolutionen ut. Mohammad Hadid engagerade sig i kampen för frihet, men kampen blev snart alltför våldsam. Flera av hans vänner blev dödade och våldet fick honom att fly till Egypten. Där bodde han i ett och ett halvt år och hamnade i en existentiell kris. Bland annat den stora mängd våld han hade bevittnat fick honom att ifrågasätta allt han hade trott på.

I Egypten fick han inget uppehållstillstånd och han beslöt sig för att ge sig av därifrån. Under en veckas tid befann han sig på Medelhavet.

– Det var en väldigt sliten båt där det fanns 150 personer, säger han.

Båten höll på att gå sönder. Under en skräcknatt klamrade en flera år äldre man sig fast vid honom för att söka trygghet.

Men räddningen kom till sist för dem alla. Efter att ha kommit iland kunde Mohammad Hadid ta sig till Sverige. Här väntade nya utmaningar, som att integreras i samhället. Men integrationen var ändå inte den största utmaningen. Det svåraste var att bära och bearbeta de minnen han bar med sig. Nu är hans mål att utbilda sig till psykolog för att kunna hjälpa andra som har det svårt.

Resan från flyktinglägret i Syrien till Ljungskile folkhögskola har varit lång och strapatsrik. Mohammad Hadid har naturligtvis genomgått en hel del förändringar. Han har till exempel inte längre problem med aggressioner. Sedan har en sak till förändrats.

– Jag hade långt hår. Räknas det? säger han och skrattar.

Frida Andersson
frida.jl18@edu.ljungskile.org

Varannan vuxen har hälsofarligt låg kondition

En ny undersökning som är utförd av gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm visar att andelen vuxna med dålig kondition har ökat drastiskt sedan mitten av 90-talet.

Undersökningen är baserad på data som är insamlad från över 350 000 svenskar i åldrarna 18-74 år. Siffran är också liknande för ungdomar i tonåren.

Annsofi Öhman arbetar på Ljungskile folkhögskola och är själv väldigt aktiv inom hälsa och motion. För henne kommer resultatet av undersökningen inte som en överraskning.
–  Någonstans har man anat att det är så, att konditionen inte är jättebra överlag, säger hon.

Marcus Eriksson
marcus.jl18@edu.ljungskile.org
Robin Åkerlind
robin.jl18@edu.ljungskile.org

Projekt för ren kust

Brygga i Ljungskile med skräpSkräpfylld brygga i Ljungskile. Foto: Martin Laanemets

2008 blev rengöringen av kusten enskilda kommuners ansvar. Ett möjligt för stort ansvar, då det drar in sopor från hela Europa på kustremsan. Men ett kommunöverskridande projekt gör sitt bästa för att stävja situationen.

På Bohuskusten sköljs det upp cirka 8 000 000 liter skräp varje år. I enklare termer betyder det ungefär fem badkar skräp i timmen. Sedan 2008 är det kommuners ansvar att städa längs kusten, vilket har blivit problematiskt. Då källan till en stor del av skräpet inte är lokalt har kommunerna i området haft svårt att hålla jämna steg med att skräpet kommer in.

2015 startades därav projektet Ren och Attraktiv Kust i Bohuslän av regionfinansierade Väsktuststiftelsen. Med sig fick man Bohusläns alla tio kustkommuner samt Göteborg. Sedan dess har man organiserat städning av kustremsan, men har också arbetat aktivt med att upplysa politiker och allmänheten till en större medvetenhet kring skräpsituationen i regionen.
– Vi arbetar med de elva kommunerna. Men att ta vara på det frivilliga arbetet är också väldigt viktigt. Det finns så många där ute som vill hjälpa till, säger Jessica Lundqvist som är projektassistent hos Ren och Attraktiv Kust i Bohuslän.

Hon berättar vidare om en organiserad städning vid Tanum, där 600 sopsäckar samlades under några dagars arbete. Men hon menar att arbetet ändå inte räcker till. Situationen är såpass allvarlig att ytterligare insatser krävs. På en workshop som Naturvårdsverket bjöd in till tidigare i år skrev man under en remiss till regeringen för ett statligt stöd gällandet städandet av kusten.

Något som verkar kunna bli aktuellt. Under onsdagen besökte Sveriges miljöminister Karolina Skog (Mp) Havets Hus i Lysekil. Där sa hon till SVT att hon kommer ta med sig problematiken kring Bohuskusten till regeringens diskussioner om budgetförslag.
Något som kan vara brådskande. Mängden skräp har nämligen ökat stort de senaste två åren.  På Tjärnö utanför Strömstad finns det en så kallad referensstrand, där man mäter mängden skräp i april varje år efter en europeisk standard.
– Mätningen är såklart väldigt väderbaserad. Det beror på vindar och strömmar den dagen. Men de senaste två åren har vi haft de högsta nivåerna någonsin. Varför det är så vet vi inte. Men det är oroande siffror, säger Per Nilsson som är marinforskare vid Göteborgs Universitet.

Hampus Eklund
hampus.jl16@edu.ljungskile.org

”Mer plast än levande organismer i haven”

Hav och brygga i LjungskileBohuskusten är en av Europas mest nedskräpade kuster. Foto: Martin Laanemets

Skräp i haven är ett av dagens största miljöproblem. Mellan 5 till 13 miljoner ton skräp, till största delen plast, fiskas upp varje år. I Sverige är det framför allt Bohuskusten som drabbas hårdast. Nu slår ekoforskare larm.

– Om inte utveckligen går åt rätt håll kan det i framtiden komma att finnas mer plast än levande organismer i haven vilket är oerhört oroväckande, säger Bethanie Carney Almrot, lektor i ekotoxilogi vid Göteborgs universitet.
Det största problemet är att djur dör på grund av att de fastnar i eller äter plast. Skräp som hamnar i havet är en stor källa till att farliga kemikalier, såsom hormonstörande- och cancerframkallande ämnen, sprids. Det drabbar inte bara djuren utan även oss människor.
– När vi får i oss livsmedel från haven kan också vi få i oss dessa farliga ämnen, säger hon.
Det är svårt att säga exakt varifrån de farliga ämnena kommer. Mycket av det som återfinns är så kallade mikroplaster, vilket är plastpartiklar som är mindre än fem millimeter och som skadar vattenlevande organismer.

– Det är en omfattande förekomst av mikroplaster i haven och det beror inte bara på att större plaster bryts ned. Mikroplaster återfinns i bland annat kosmetika och även vissa textilier, säger Bethanie Carnie Almrot. I delar av USA och Europa har man redan förbjudit mikroplaster i kosmetika och i Sverige driver man på för ett liknande förbud på EU-nivå.

Varför just Bohuskusten har ett stort problem med skräp längs kusten beror dock inte på att det skräpas ner ovanligt mycket just där. Problemet är helt enkelt det geografiska läget. Havsströmmar från hela Nordsjön för med sig skräp till Bohuskusten och på grund av alla dess öar och sund silas skräp bort från vattnet och fastnar just där. Eftersom det ligger på kommunens ansvar att städa upp allt skräp innebär det också stora ekonomiska kostnader. När stränder i sin tur blir fulla med skräp minskar också antalet turister.
– En viktig åtgärd är att försöka se över produkter som innehåller de farliga kemikalierna men att också medvetandegöra människor om hur farligt det faktiskt är, säger Bethanie Carney Almrot.

De åtgärder man arbetat mycket med i Sverige är bland annat att minska förbrukningen av plastpåsar, men det krävs mer. En ny lagstiftning om att förbjuda mikroplaster i kosmetika kommer förhoppningsvis att gå igenom 2018. Det är ett steg i rätt riktning men om det fortsätter i samma takt som nu är det enligt Bethanie Carney Almrot en fara i framtiden.

Elin Gustafsson
elin.jl16@edu.ljungskile.org