Kategoriarkiv: Kultur och Nöje

Ljungskile: En pärla mellan hav och fjäll

Från småbåtshamnen ser man Ljungskile tätort och folkhögskolan på kullen. Foto: Lelle Forsberg

I Ljungskile, mellan havet och fjället, hittar du mycket att göra på liten yta. Här har du vandringsleder, salta bad och ett rikt föreningsliv. Orten fungerar också ypperligt som en hub för andra utflyktsmål tack vare sina fina förbindelser. 

Motorvägen som skär genom Ljungskile är en gåva och en förbannelse. Trafikanterna som helt missar Ljungskile är nog många, men det är också många som upptäcker Ljungskile tack vare motorvägen. För den som svänger av E6:an här väntar en stor variation av upplevelser.

Erika Wettre Westdahl, Ljungskile Samhällsförening
Foto: Peter Muld

– Ljungskile är en dold pärla som är lätt att missa om man inte har lokal anknytning säger Erika Wettre Westdahl, från Ljungskile samhällsförening

Orten är föreningstät, det finns ett stort utbud av restauranger och gott om saker att se och göra, speciellt på sommaren. Laxbutiken och Musselbaren är etablerade indragare. Men naturen och friluftslivet är kanske det som gör att folk väljer att stanna lite längre.

– I Ljungskile finns det mycket på en liten och vacker plats, säger Erika Wettre Westdahl.

Jag beger mig till Ljungskileviken. Nu i januari är det inte mycket aktivitet här i småbåtshamnen, men på sommaren är verkligheten den motsatta. Här unnar man sig ett svalkande dopp i havet men man kan också ta sig an vågorna med kajak eller kanot. Det är nära småbåtshamnen du hittar Ljungskile Kajakcenter. Centret drivs av Friluftsfrämjandet och huserar i ett gammalt kallbadhus med anor från 1930-talet.

Staffan Stivre, Friluftsfrämjandet
Foto: Ingela Strive

Staffan Strive, ordförande för Friluftsfrämjandet i Ljungskile, säger att det mest är lokalbefolkningen som tar sig ut med kajakerna men det blir en del turister på sommaren.
–  Ofta är paddlarna svenskar som hälsar på vänner i trakten. Men det dyker upp tyskar, norrmän eller holländare också säger han.

Nere från småbåtshamnen ser man Ljungskile folkhögskola ståtligt placerad på kullen. Där ligger också Ljungskile Kurs och Konferens.

Med utgångspunkt från Ljungskile Kurs och Konferens kan man från maj till september åka ut på Bohusresor. Dessa resor har konferenscentret gjort varje år sedan 1986. Turerna är dagslånga och tar gästerna till platser som Åstol, Skaftö eller Smögen.

Bohusguiden Bertil Jonshamre visar gästerna kartan runt Åstol. Foto: B Jonson

– Du får se och höra om platser du skulle missat om du gav dig ut själv. Vi har ju hittat ett smultronställe eller två under våra 34 år som Bohusguider, säger Bertil Jonshamre. Han är en av guiderna och ansvarig för Bohusresorna.

Temat på turerna är historia, kultur och gastronomi.

På kvällarna åker sällskapen tillbaka till Ljungskile Kurs och Konferens där det serveras middag med västkusttema. Ibland arrangeras det Evert Taube-kväll med trubadur och allsång efter maten.

Jag lämnar folkhögskolans kulle och beger mig upp till Skarsjön. Sjön ligger 122 meter över havet och här hittar man vandringsleder och vacker natur. I Ljungskile har du också nära till Bredfjället med Norra fjällets skidspår. Skogarna är fulla av blåbär och säkert ett och annat hemligt svampställe. 

– Det finns mycket vackert i Bohuslän som lockar människor med reslust, säger Bertil Jonshamre.

Fem platser att besöka i Ljungskile:

Lyckorna

Bredfjället

Skarsjön

Ulvön

Kallbadhuset

Reporter: Lelle Forsberg
lelle.jl19@edu.ljungskile.org

Göteborgskan – en smittsam dialekt


Foto: Ylva Hallingberg
Jenny Nilsson, docent i Nordiska språk och forskare vid Institutet för språk och folkminnen framför lådor fyllda med dialektala ord genom tiderna. 

 

De senaste 70 åren har göteborgskan spridit sig längre ut från stadens kära.
Men visst finns det en bortre gräns och kanske ligger den just i Ljungskile.

Göteborgskan är en, i språksammanhang, ganska ny dialekt. Den kom i slutet på 1800-talet då allt fler började flytta in till staden. Forskning har visat att göteborgskan under de senaste 70 åren har spridit allt längre utanför stadens kärna. Och enligt Jenny Nilsson, docent i nordiska språk och forskare på Institutet för Språk och folkminnen kan Ljungskile präglas av göteborgskan. Det bero bland annat på inflyttningen av göteborgare till Ljungskile och på pendlingsmöjligheterna mellan städerna.

–  I Uddevalla pratar ungdomar idag inte göteborgska. I Stenungsund, däremot, är man mer göteborgsk och Ljungskile ligger ju däremellan så en del yngre personer låter nog ganska göteborgska i Ljungskile, säger Jenny Nilsson.

I en undersökning SIFO gjorde 2011 på uppdrag av en dejtingsajt svarade 1000 svenskar att de tycker att göteborgskan är den sexigaste dialekten. Men att göteborgskan väcker associationer till ”goa gubbar” tror Jenny Nilsson inte beror på dialekten, snarare är det associationerna göteborgskan ger.

– Mångas bild av göteborgskan kommer från karaktärer som till exempel Albert och Herbert och andra figurer som varit kända genom åren.

Ylva Hallingberg
ylva.jl18@edu.ljungskile.org

Hallå där… Mikael Nilsson, ordförande i Filmis, Uddevalla filmstudio

I fredags hade Göteborgs filmfestival premiär. Detta uppmärksammades även i Uddevalla. För tredje året i rad anordnades en egen premiärkväll, där invigningen och en av öppningsfilmerna Aurora visades. Bakom arrangemanget står den lokala bioföreningen Filmis.

Hur var premiärkvällen?

– Det var en bra kväll och vi var nästan 70 personer. Vi hade röda mattan, marschaller och restaurangen Kajkanten serverade invigningsbuffé. Under kvällen hade vi musik och sen livestreamades själva festivalinvigningen med filmerna.

Varför kör ni eget arrangemang i Uddevalla?

– Det är Göteborg filmfestival som har utvecklat konceptet. Första gången, för tre år sedan, var det ett test att försöka sprida det här för att vi inte ska behöva åka till Göteborg. Och genom ny teknik, streaming, möjliggörs det här och nu finns det här upplägget på 40 ställen i regionen.

Temat för årets filmfestival är Apokalyps, med fokus på klimatet. Vad tänker du om det?

– Jag tänker väldigt mycket om det temat, men kanske inte i termer av apokalyps. Mer att det finns någon form av hotbild, men därmed inte undergångsstämning som man kan dra det till i film.

– Men klimathotet är ett reellt och verkligt hot som vi står inför, men det finns möjligheter att gå vidare och ta tag i det problemet som vi själva har skapat.

 

Ylva Hallingberg

ylva.jl18@edu.ljungskile.org

 

Guru eller GW om Ljungskileborna får välja julvärd

Kattis Ahlström blir det här årets julvärd. Foto: Janne Danielsson/SVT


Det blir Kattis Ahlström som tänder stearinljuset i rutan på julafton. Hon blir då den 59:onde julvärden i ordningen. Men när några Ljungskilebor får önska framtida julvärdar kommer två vitt skilda gurus upp som förslag. 

I år blir det programledaren och journalisten Kattis Ahlström som ska lotsa det svenska folket genom julaftons eftermiddag och kväll. Hon fick priset ”Årets kvinnliga programledare” år 2005, har lett många produktioner inom SVT och har tidigare varit generalsekreterare för Barnens rätt i samhället, BRIS.

Valet av julvärd har tidigare år väckt mycket känslor. Förra året fick Erik Haag och Lotta Lundgren kritik för att de bland annat inte sände live under julaftonen. Men hos Ljungskileborna var intresset för julvärden svalt.

– Jag har väl inga åsikter om vem som ska sköta det jobbet direkt, men det blir nog bra, säger Robert Hedlund, boende i Ljungskile.

När programdirektören Lena Glaser presenterade Kattis Ahlström sa hon julvärden kommer fokusera på ”hopp, medmänsklighet och värme”. Också Ingrid Moeschlin framhöll betydelsen av att en julvärd finns.
– Det är väl många ensamma människor där julvärden betyder jättemycket, säger hon.

Och när Ljungskileborna får önska sina framtida julvärdar kommer både Dalai Lama och Leif GW Persson upp förslag.

Robert Hedlund

Dag Djärv

Ingrid Moeschlin

 

 

 

 

 

 

TV: mer om årets julvärd 

Ylva Hallingberg
ylva.jl18@edu.ljungskile.org

Kattis Ahlström blir årets julvärd

Kattis Ahlström poserar efter presentationen av årets julvärd. Foto:Janne Danielsson/SVT

På tisdagsmorgonen presenterade SVT årets julvärd på en traditionsenlig presskonferens. I år blir det Kattis Ahlström som firar jul med tittarna genom rutan.

Hon inledde sin karriär på SVT i början av 90-talet och har efter det varit programledare för bland annat melodifestivalen och eurovision song contest. 2005 fick hon ta emot tv-priset kristallen som årets kvinnliga programledare. Under åren 2006 till 2010 jobbade Kattis Ahlström som chefredaktör för icakuriren och strax efter det tog hon över som generalsekreterare på Bris.

Under förra årets jul väcktes det irritation över att det var delat julvärdskap och att programmet med Erik Haag och Lotta Lundgren spelades in i förväg. Men på tisdagens presskonferens bekräftade SVT att det i år kommer att sändas live.

Det är ett uppdrag som ofta förknippas med folkkära personligheter och när Kattis Ahlström fick frågan fanns det inga som helst tvivel.
Jag tycker så mycket om våra tittare och har stor respekt för dem. Att få vara med dem över julen betyder mycket för mig, säger hon till SVT.

 

TV: Så tycker Ljungskile om julvärden
Ett kort inslag där vi gick ner till stan i Ljungskile för att prata med några lyckligt utvalda om vem de skulle vilja se som julvärd och vad densamma ska förmedla till det svenska folket. Dessutom för att diskutera valet av årets julvärd.

Lyssna på Ylva Hallingbergs radiointervju om SVTs julvärd här

Marcus Eriksson
marcus.jl18@edu.ljungskile.org
Robin Åkerlind
robin.jl18@edu.ljungskile.org