Författararkiv: Webbredaktör

Uddevalla kommun vill stabilisera Lyckornavägen

Uddevalla kommun vill stabilisera Lyckornavägen i Ljungskile. Foto: Gustav Löfstrand

Den skredshotade Lyckornavägen i Ljungskile skall äntligen säkras. Kommunen har i dagarna ansökt om statsbidrag från myndigheten för samhällsksydd och beredskap för detta ändamål och en sträcka om 400 meter berörs i projektets första etapp.

Det är slänterna utmed Bratteforsån längs med Lyckornavägen i Ljungskile som behöver stabiliseras. Detta på grund av den rasrisk som föreligger här. Problemet har varit känt sedan 90-talet och aktualiserades åter under 2014 i samband med den planerade tennisbanan. De mätningar som utfördes i samband med detta påvisade att skredrisken var betydligt större än kommunen tidigare trott.

Uddevalla kommun har nu skickat in en ansökan om statsbidrag till myndigheten för samhällsskydd och beredskap med syftet att minimera rasrisken och säkra vägen. Ett eventuellt ras i området skulle eventuellt resultera i att en del av Lyckornavägen dras med ned i ån.

För att garantera säkerheten såväl som framkomligheten längs med vägen önskar kommunen genomföra schaktningar såväl som att upprätta erosionsskydd vid ån, ett arbete som planeras att utföras i tre etapper. Det område som berörs av första etappen är åns västra sida, ett område om 400-meter, från vägbron där Lyckornavägen korsar Bratteforsån och fram till Ljungåsvägen.

Då området kring Bratteforsån är ett Naturskyddsområde samt ett Natura 2000-område så kommer detta innebära visst krångel för kommunen då de behöver ansöka om tillstånd från miljödomstolen för att få utföra arbeten i själva Bratteforsåns vatten, något som kommunen planlagt till hösten.

När arbetet påbörjas är i dagsläget oklart, detta då myndigheten för samhällsskydd och beredskap inte kommer att lämna något besked rörande stadsbidrag innan Miljödomstolen lämnat klartecken för att få utföra arbete i ån.

Martin Mengwall
martin.jl17@edu.ljungskile.org

Lokalt kalas i Ljungskile

Lördag den 26 augusti går Ljungskilekalaset av stapeln. 13 olika föreningar med diverse aktiviteter, picnick för hela familjen och allsång går att avnjuta under dagen. Några av

Stefan Edman. Foto: Privat

föreningarna som kommer att delta är Club active, tennisföreningen och svenska kyrkan. Vi har pratat med Stefan Edman angående hans roll och berättar mer om kalasets innehåll.

 

Ida Flöjsbon
ida.jl17@edu.ljungskile.org

Ljungskile får en reko-ring

Reko-ring är ett kraftigt ökande koncept i Sverige. Nu startas även en i Ljungskile. Foto: Gustav Löfstrand

Det var från början en fransk idé som anammades av finländaren och den ekologiska odlaren Thomas Snellman under en resa. Han tog med den hem till Österbotten och idag, 16 år senare har den tagit sig hela vägen till lilla Ljungskile.

Reko-ring, en förkortning av rejäl konsumtion, som denna idé bygger på, innebär att lokala producenter, alltså lantbrukare, har direktkontakt med privata konsumenter via Facebook. Detta innebär att konsumenterna kan beställa direkt från producenten helt utan onödiga mellanhänder. Tanken är att producenterna lägger ut vad de har att erbjuda och konsumenterna lägger in sin beställning direkt på Facebook. I sin tur leder detta till mer pengar i både producenternas och konsumenternas fickor och överlag en mer genuin kvalitetskänsla. Målsättningen är veckoträffar där samtliga konsumenter möter producenterna och får sina varor, inte helt olikt en bakluckeloppis.

Reko-ringarna har snabbt blivit populärt och sedan den svenska starten i Grästorp har det spridit sig som en löpeld genom främst södra Svealand och norra Götaland, men även i andra delar av landet har initiativet tagits, till exempel Sollefteå, Visby och Malmö. Den största Reko-ringen finns i Skövde som vuxit till över 6 000 medlemmar på bara några månader. Sverige har dock fortfarande bara ett femtiotal reko-ringar, jämfört med grannen Finland, som har hela 180 Reko-ringar i landet. Men Sverige har under kort tid fått många tillskott i Reko-familjen och nu är det alltså Ljungskiles tur.  Jag har pratat med en av initiativtagarna som varit på plats vid träffar i både Trollhättan och Uddevalla.

– I Trollhättan har bönderna redan ett etablerat nätverk och övergången till Reko-ring gick smärtfritt och smidigt direkt. Uddevalla var lite mer svårstartat men har nu etablerat sig efter ett par träffar, säger Sarah Svensson, struts- och fårbonde från Uddevalla.

Efter Rekoträffen i Uddevalla igår hade producenterna ett möte där det bestämdes att man nu ska satsa på Ljungskile. Förutom att vissa bönder i närområdet har uttalat intresse har en facebook-grupp redan startats och har i skrivande stund 44 medlemmar.

Ljungskiles geografiska placering innebär att närodlat, alltså inom en 5-milsradie, innefattar gårdar i bland annat Trollhättan, Uddevalla, Lilla Edet och på Orust. Alltså kan Ljungskileborna promenera ner till torget en gång i veckan och hämta lokalproducerat från stora delar av Bohuslän. 

Jakob Romin
jakob.jl17@edu.ljungskile.org

Moderaternas ledare saknar förtroende

Majoriteten av kommunalråden i Stockholm saknar förtroendet för M- ledaren Anna Kinberg Batra. Efter ett krismöte kräver nu moderaterna i kommunalråden öppet att hon ska avgå.

Moderaterna i Uddevalla kommun har dock fortfarande förtroende för Kinberg Batra.

– Vi har fortfarande förtroende för henne i Uddevalla. Jag har träffat henne och hon är en påläst och ambitiös person så vi kommer att stödja och stå bakom henne till nästa val, säger Carin Ramneskär kommunalråd (M) i Uddevalla.

Shireen Murad
shireen.jl17@edu.ljungskile.org

Löfstrand: Tänk punk – punkt


”Min yrkesroll är i gungning, jag vet inte ens om min tidning finns om ett par år” Dessa ord uttryckte en nära vän som arbetar på ett väletablerat svenskt tidningsförlag, vars flera kollegor riskerar att få sparken på grund av koncernens dåliga ekonomi.

Med detta i bakhuvudet äntrade jag i början av veckan Ljungskile folkhögskolas huvudbyggnad för att studera till just journalist, en yrkeskår som jag alltid beundrat stort.

Hur ska då jag och mina kursare skapa förutsättningar för att faktiskt få jobba med att reflektera, läsa, skriva och prata. Varje dag. En för mig nästan paradisliknande tanke som gör att jag, bara av att formulera meningen, känner hur energin forsar emot mig. Vi måste givetvis lära oss det journalistiska hantverket, lära oss vilka metoder som håller över tid, men vi måste också våga gå emot precis allt det där och forma våra egna idéer och förhållningssätt. Tänka punk. Punkt.

Inspiration finns, innovatörer finns. Fotbollstidningen Offside släppte sin första utgåva som tjock pocketbok. De gjorde det för att de inte hade några pengar, nu driver de flera framgångsrika tidningar. Alla sänder podcast, ett härligt men redan urvattnat format. Hur ser den nya tidens radio ut? Är det kanske det klassiska, det gamla möter det nya-tänket eller är det ännu friare tyglar som krävs för att maxa formatet? Och vad är i så fall det?

De olika strömningarna i samhället gör att det vimlar av historier som måste berättas, i olika format. Det är dessa människors berättelser som formar vår tids historia, och jag är övertygad om att vi, journalisterna, alltid kommer att behövas för att berätta dem. Men förmodligen på helt andra sätt.

Gustav Löfstrand
gustav.jl16@edu.ljungskile.org